Jag har extremt dålig självkänsla och alltid haft.
Jag kommer ihåg när jag väntade Moa, då blev allt lite värre…
Jag kände mig stor, gigantisk och äcklig på ett sätt. Älskade att vara gravid och vänta på världens mirakel men samtidigt var kroppen och jag inte i fas. Jag gillade inte viktökningen, att kläder såg ut som tält, att vagga fram, att det tog tio minuter att ta sig upp ur sängen eller att man har svårt att torka sig efter toabesöket då allt är i vägen!
Jag har alltid haft dålig självkänsla och kan ligga vaken halva nätter på grund av detta. Ord och kommentarer jag fått genom min uppväxt kan komma till mig i en dröm och då känns det jobbigt att vakna upp kallsvettig och inte en chans att somna om.
Jag litar inte på folk som säger vad du ser fräsch ut idag för det betyder att de tycker att man är extremt ofräsch de andra dagarna
När folk säger att man är söt är brist på ordval osv..
Jag kommer nog aldrig komma över den tröskeln men vi får väl se
