Har funderat på en sak? Häromdagen fick jag ju missfall (se tidigare inlägg) och jag kände mig så sjukt ensam.
Visste inte vem jag skulle fråga, vem jag skulle ringa eller vad man skulle göra.
Har aldrig varit så vilsen som i detta skede som jag kommer hävda var det värsta jag någonsin gått igenom!
1177 var ju helt meningslösa och sa i princip: har du aldrig haft mens förut?
Den kändes ju inte direkt upplyftande!
Den enda jag kunde prata med var min mor och hon är fantastisk!
Nu i efterhand hade jag behövt prata och förstå men det är nog bara jag som känner så?
Ringde mödravården och jag var välkommen för ytterligare kontroll bara och det hjälper ju inte mot mina tankar?
Måste ändå dit då de misstänker äggledarinflammation men men…
Vart vänder man sig? Hur går man vidare? Hur bearbetar man det?
Ingen vill höra och jag behöver få berätta om detta för någon.
Denna dag då detta hände kommer etsa sig fast och bilden kommer aldrig gå ur mig
usch det är så jobbig med missfall. Fick ett året innan alex föddes. Min syster fick samtidigt vi hade varandra. Vi har pratat mycket med varandra. Skulle tro att det finns fler i din omgivning som gått i genom samma sak och som ställer upp som ventilations kanal. Annars är vi ju många här ute i etern som kan ställa upp som boll plank.
Kramar
Alltid skönt när man har någon men shit vad vilsen man blir