Har tänkt på en sak. Hur avslöjande skall man vara?
Får man erkänna att det är skönt när båda barnen sover?
Att det är skönt att äta i tysthet någon gång?
Att någon annan byter bajsblöjan någon gång känns som om man vunnit högsta vinsten?
Att inte handla med barn kan kännas som egentid delux för helt plötsligt upptäcker du massa nyheter i affären och kanske inte bara en ny vällingsmak eller nytt märke på våtservetterna utan att det kommit in färskpotatis eller ny himmelsk röra till smörgåsen!?!
Vart tog allt vägen?
Jag går in på h&m och vart går jag? Till barnavdelningen!
Varför då? Jo för man sätter sig själv sist!
Jag har ingen aning om dagens mode! Jag har bekväma kläder på mig men idag såg jag världens finaste klänning i skyltfönstret under min frisörsalong. Åh vill ha den! Men när? Jag går aldrig ut längre, aldrig på party eller fina middagar. Jag går till BVC, hästarna eller till tvättstugan vilket gör att det känns helt fel att ens hänga in en sådan fin klänning i en garderob. Jag kan inte motivera mig själv till att köpa den ens en gång!
Jag köpte en klänning en gång, suktade länge efter den men jag har aldrig använt den! Jag väntar alltid på rätt tillfälle!
När kommer det?
