Jag skulle så gärna vilja skriva ut hela mitt liv men tanken på att någon kommer innanför murarna är allt för skrämmande!
Just nu befinner jag mig i ett kaos som är många härliga toppar men allt för djupa dalar…
Som tur är så kan jag förlita mig på få människor och det är väl en jäkla tur…
Jag inser också att man kan spela sin hjärna ett spratt och det är oundvikligt… Men man kan minska det 😉