Ok!
Turkiet resa = check!
Började hemskt med nerspydd bil på väg till Landvetter och kände mig hemsk som lät min bror få städa 🙁
Tur att han är världens bästa människa!
Resan ner gick sedan strålande!
Väl nere hände allt!
Vagnen försvann = katastrof!
Moa fick utslag överallt = katastrof!
Jag var stressad och trött på allt vad jobb heter
Tredje dagen började allt ordna sig och ett lugn infann sig hos mig… Tackar!
Väl hemma kände jag bara att nu orkar jag inte mera! Alltså allt går åt ett håll och jag åt ett annat…
Men nu får det fixa sig!
Tänk om alla kunde ta lite ansvar och växa upp så hade det blivit betydligt lättare?
